Saga om en Gratande Angel

Det finns en liten ö på Svisloch älv med ett minnesmärke till soldater som inte återvände från Afghanistan. Här påminner man om de fallna, och hit bringar brudpar prompt blommor. På smides grinden som bevakar ön på nätterna från ovälkomna gäster, hänger dessutom fastlåsta lås med graverade inskrift typ ”Konstantin + Svetlana = kärlek för evigt”. De är hängda av brudpar också, med hjälp av såna lås hoppas de att förlänga en vigsel som statistiskt funkar vanligtvist inte längre än tre år. Och för att säkert förbinda sin älskling, går brudarna till En Gråtande Ängel. 
 

Den står här, på samma ö, med händer över sitt ansikte och visar med allt sin utseende att det finns ingenting evig i världen. Men brudarna tänker inte på detta eller vet inte det än, de kommer hit till Ängeln för att röra ens snopp och de tror då föder de en pojke snarast.  För att om inte kärlek håller mannen kvar i familj då en son skulle säkert binda honom fast. För alla andra vanliga folk – det säges att Ängeln uträttar önskningar. Och därför ens snopp är polerad till glans – ens mystiska förmågor är välkända mellan Minsk invånare samt gäster i staden.

Översättning: Tanja Bauder, 2008

 Bild av Dmitri Dserzhinski, 2006